Hejsan. Förut när vi gick till idrotten kom jag och tänka på dig, kom att tänka på att du jobbar ju där vi har idrott ibland. Fick en klump av rädsla i magen av att du skulle jobba nu. Hur jag skulle reagera om jag såg dig. Det var inte så länge sen sist vi sågs, men då den gången tog du ut mitt hjärta, hällde salt i det och stampa på det tussen gånger om! . Jag gick in, jag frågade min idrottslärare om han hade sett någon jag gav beskrivning, men han hade inte sett dig. Då Ida säger, det gick in en där nyss och pekade mot disken. Jag såg din tröja kände igen den direkt. Jag ropade ditt namn men du hörde inte jag gick fram och sa Daniel? Du sa hej jag kommer snart. Sen satte vi oss ner och prata. Ville se vad du hade till försvar denna gång. Men vi pratade ut en hel del. Och det kändes skönt! Får se hur länge vi har kontakt nu och om vi ses på lördag som vi bestämde nyss i telefon! Jag berättade saker för dig som jag inte borde berättat egentligen. Men jag gjorde det för jag känner ändå någon tillit till dig. Orden du sa att det hade gått så fel då vi var tillsammans första gången. Och att du alltid kommer gilla mig och att känslorna inte hade försvunnit helt från mig. Jag ger dig en till chans nu och jag hoppas du tar vara på den! Och jag hoppas vi ses på lördag!